Augustin

Kära barn, stanna hemma i afton är du snäll
Redan mörkret nästan fallit på
Snälla mamma, du vet, vi ska träffas just i kväll
Inte ska han väl ensam då gå?
Om han får vänta sekunden på sin vän
Går han genast hem och kommer aldrig mer igen
Augustin väntar aldrig på en flicka som är kär
Han är ung, han är kung, han är grann och populär
Håll min hatt, var är skorna?
Hämta broschen i mitt skrin
Snart så ska jag möta Augustin
Kära mor, sitt ej uppe och vänta är du snäll
Snart så ska jag fylla tjugotvå
Det ska inte bli sent som det blev i förrgår kväll
Åh, nu måste jag skynda mig på
Springer jag fort ska jag hinna så precis
Aj, där gick en maska, och just nu naturligtvis
Augustin väntar aldrig på en flicka som är kär
Han är ung, han är kung, han är grann och populär
Ska han nu kanske hinna bort och vissla hos Kristin?
Eller väntar du mig, Augustin?
Med förvåning och oro han står i månens sken
Vad är nu det här för nonchalans?
Aldrig har han tänkt krusa en jänta som är sen
Nej, då fick väl nån annan en chans
Men så är livet: Att det man inte får
Just är det som man vill ha, om ni mig rätt förstår
Augustin han fick vänta tills han själv blev lika kär
Fastän ung, fastän kung
Fastän grann och populär
Ja, så går det för den som blir för plötsligt maskulin
Och det glömmer aldrig Augustin
Och det glömmer аldrig Auguѕtin